Undervisningsmål som utgångspunkt vid konstruktion av målrelaterade prov [Elektronisk resurs] några teoretiska och empiriska problem

• Undersökningen är explorativ och är ett försök att genomföra en på målbeskrivningar grundad utvärdering av elevernas kunskaper och färdigheter.Undervisningsmål kan i en viss utsträckning konkretiseras genom att ge exempel på uppgifter och problem som eleverna skall kunna lösa. Målen konkretiseras också i de provuppgifter som eleverna får efter undervisningens slut. Både målexemplen och provuppgifterna kan ange såväl enkla beteenden, t ex "kunskap", som mer komplexa, t ex "analytisk förmåga". Enklare beteenden antas kunna sammansättas till och bilda grunden för mer komplexa. Beteendena kan ordnas i nivåer - från enkla till mer komplexa - och bilda en systematisk struktur, en taxonomi, i vilken man antar att nivåerna är hierarkiskt och kumulativt relaterade till varandra. I undersökningen prövas hur en taxonomi för beteendemål i vardera ämnet matematik och samhällskunskap kan utnyttjas för att kategorisera dels exempel som ges i målbeskrivningar, dels uppgifter som ges i prov. En metod för konstruktion av målrelaterade prov redovisas. För vart och ett av fyra undervisningsavsnitt konstrueras utifrån en formulerad målbeskrivning ett målrelaterat prov. Såväl målbeskrivningarnas exempel som provens uppgifter kategoriseras utifrån respektive taxonomi för beteendemål. Därmed ges möjligheter att relatera provet till målet, vilket är fundamentalt vid konstruktion av målrelaterade prov. Undersökningen redovisar hur man med kvantitativa mått beräknar dels överensstämmelsen mellan olika bedömare vad gäller bedömningen av respektive uppgifts beteen-denivåtillhörighet och dels med vilken säkerhet som varje nivå och hela provet bedömts.Sedan målen formulerats, provet konstruerats och prov-uppgifterna kategoriserats för respektive avsnitt användes provet i en empirisk utprövning. Provresultaten användes för att pröva om beteendenivåerna i respektive taxonomi var hierarkiskt och kumulativt relaterade till varandra. För totalgruppen provdeltagare var taxonomin för ämnet matematik hierarkisk. För, på proven, låg-och högpresterande och för gruppen flickor visade dock provresultaten - i ämnet matematik - på många undantag från regeln om en strikt hierarkisk struktur. I ämnet samhällskunskap var taxonomin hierarkisk, men med andra strukturer än den man utgått från vid provkonstruktionen. Orsaken antas bl a vara svårigheterna med den använda frågetypen, flervalsfrågor. Kumulativitet innebär att enkla beteenden är en förutsättning för mer komplexa. I undersökningen ges inget generellt stöd för en kumulativitet. Med andra ord var prestationer på uppgifter på lägre beteendenivåer inte absolut avgörande för prestationer på uppgifter på högre nivåer. Undantagen från regeln om en strikt kumulativ struktur var många och sammankopplas i undersökningen med problemet att genomföra en kurs- och målrelaterad betygsättning. 
• The investigation is explorative and is an effort to carry out an evaluation - based on objectives - of the pupils knowledge and skills.Objectives can to a certain degree be given a concrete form by giving examples of items and problems which the pupils will learn to solve. The objectives will also be given a concrete form in the items which the pupils take when the instruction is finished. Both the examples of the objectives and the items of the tests can indicate simple behaviors, as for instance "knowledge", as well as complex ones, for instance "critical thinking".Simple behaviors are assumed to be put together to more complex ones. The behaviors can be arranged in levels - from simple to more complex ones - and form a systematical structure, a taxonomy, in which one assumes that the levels are hierarchically and cumulatively related to each other. The investigation shows also how a taxonomy for objectives in each of the subjects mathematics and social science can be used for classifying examples which are given in the objectives, and items given in the tests. A method for the construction of objectives-referenced tests is reported. For each one of four specific subject matter an objectives-referenc-ed test based on formulated objectives is constructed. The examples of the objectives as well as the items of the tests are categorized with the help of the taxonomy. In this way there are possibilities to relate the test to the objectives - which is fundamental when constructing objectives-referenced tests. The investigation indicates how one with quantitative measures calculates agreement between different raters in the judgement of the level for each item and the security with which each level and the whole test is judged.After having formulated the objectives, constructed the test and classified the items for each moment the test was used in an empirical investigation. The results of the test were used to try if the levels of behavior in each one of the two taxonomies were hierarchically and cumulatively related to each other. For the whole group of testees the taxonomy for the subject mathematics was hierarchically. For low and high achievers and for the group "girls" there were - in mathematics - however many exceptions to the rule of a strict hierarchical structure. In the subject social science the taxonomy was hierarchical, but with other structures than the ones that were the basis for the testconstruction. The cause of that is - among other things - supposed to be difficulties with the type of questions, multiple-choice, which was used. The cumulative structure implies that simple behaviors are qualifications for more complex ones. In the investigation there was no general support for a cumulative structure. In other words performance on items on lower levels of behavior was not absolutely necessary for performance on items on higher ones. There were several exceptions to the rule of a strict cumulative structure. The implication of these facts are discussed in the report together with problems of course-and objectives-referenced marks. 

Ämnesord

Social Sciences  (hsv)

Educational Sciences  (hsv)

Pedagogy  (hsv)

Samhällsvetenskap  (hsv)

Utbildningsvetenskap  (hsv)

Pedagogik  (hsv)

Genre

government publication  (marcgt)