Besökare vid friluftsbad i Västerås [Elektronisk resurs] / Hans Lindberg, Bo G. Mårtensson, Bo Pettersson.

• Bad och simning är sedan länge populära fritidsaktiviteter. En stor del av· samhällets stöd till friluftsliv anvisas till friluftsbad. Från friluftsfonden utbetalades budgetåren 1967/68, 1968/69, 1969/70 ca 20,30 respektive 30 procent av anslagen till friluftsbad. Att iordningställa och driva anordningar för bad är en kommunal uppgift. Till en början var det enbart sjöbad som anlades, men på senare år har det blivit allt vanligare att bygga bassängbad. En nyare företeelse är att byggherren i bostadsområden anlägger bassängbad, vilka sedan hyresfinansieras. De tempererade friluftsbaden kan ge fördelar, som sjöbaden saknar: förlängd badsommar, reglerad vattentemperatur och vattenkvalitet. Placeringen av ett bassängbad kan föregås av en ordentlig planering som tar hänsyn till miljöaspekter, influensområden och kommunikationer. Sjöbaden däremot kan tillgodose vårt behov av naturupplevelse, de har större kapacitet än bassängbaden, de ger möjlighet till andra vattencentrerade friluftsaktiviteter som kan kombineras med bad, och de är mindre kostnadskrävande. Föreliggande undersökning ingår som en del av de studier rörande olika anordningar för friluftsaktiviteter som utförs inom samhällsplaneringsgruppen vid Statens institut för byggnadsforskning. Syftet med studien har varit att beskriva utbudet av anordningar för friluftsbad i en kommun, badens influensområden samt karakteristika hos besökarna. Västerås valdes som undersökningsort, då det inom kommunen finns tre typer av friluftsbad: kvartersbad, centralt beläget bassängbad och sjöbad i tätortens närhet. 

Klassifikation

379.8 (UDK)

725.74.003 (UDK)

NA 6930